LINNEATREA

Just nu läser jag Haruki Murakamis 1Q84-serie, denne fantastiska japanska författares storprojekt. Den utspelar sig just i Japan, och där får vi parallellt följa karaktärerna Aomame och Tengo som lever skilda liv. Till att börja med lever de i år 1984 men snart dras de in i år 1Q84, där världen är precis som vanligt men ändå inte. Man skulle kunna säga att avståndet till det övernaturliga mindre där. Aomame och Tengo dras in i en härva av märkliga saker och så småningom börjar deras berättelser flätas samman. Vet inte hur jag ska skriva mer utan att skriva allt, och dessutom har jag bara läst halva serien, så jag nöjer mig så.

 

Efter att alltså ha läst hälften tycker jag att serien är helt fantastisk. Murakami skriver finare än alla andra författare jag har läst. Det finaste tycker jag är hans helknasiga liknelser som slängs in hela tiden, och den magiska stämningen i hans böcker. Älskar realistiska berättelser med en orealistisk twist. Inte så overkligt att det blir science fiction, utan precis sådär lagom så att det blir en magisk verklighet bara. Tycker också om hur berättelsen hela tiden växlar mellan att vara lekfull och allvarlig, gullig och kuslig, James Bond-spännande och superlångsam. Där jag är nu är den oerhört fängslande, nästan som när man läste Harry Potter back in the days. I vissa stunder kan den istället vara väldigt långdragen. En gång beskrevs Tengos matlagning så ingående att jag konstaterade det faktiskt blev ett recept som man själv hade kunnat använda. Lite seg ibland alltså, vilket både är lite fint och lite störande.

 

Sammantaget tycker jag den här serien är den finaste jag läst (har i och för sig inte läst så många serier, men den är väldigt fin hur som helst) och jag rekommenderar den till alla som gillar lite konstigt och som har tålamod med några sega bitar för att sedan få hugga in på de riktiga godbitarna!